Dansa afro

Det har jag gjort idag. Det var en massa stampande och juckande och ruskande på rumpor. Men det var jättekul och ganska så jobbigt. Själva rörelserna var inte så svåra att lära sig men att göra dem så graciöst som ledaren gjorde var desto värre. Men men, efter ett antal gånger så kanske jag också blir en afro gudinna.

Åh vad mysigt

Idag har Amelias julnummer kommit och självklart så passade jag på att snappa åt mig ett nummer när jag ändå var inne i stan. Med följde en dvd som hette The Holiday. Säkert en romantisk komedi. Det är inte riktigt min genre men jag kan väl alltid göra ett undantag en sådan här regnig och blåsig höstdag och krypa under filten och titta på den.

För ett år sedan...

Denna dag gick jag till läkaren för att be om en remiss till en operation. Jag hade förberett mig genom att skriva upp alla olika metoder jag redan provat för att gå ner i vikt. Trots detta var läkaren väldigt skeptisk till att ordna med remissen till mig och jag fick vänta ett par dagar och tjata lite till för att det skulle hända. Men till slut fick jag som jag ville och detta är en av de bästa sakerna jag gjort i mitt liv. På ett år har jag tappat mer än 45 kg och motionerar tre till fyra gånger per vecka. Jag kan tyvärr får jag säga äta allt. Det hade varit bra om jag tex mått illa av godis men det gör jag inte. Där emot har jag ändrat mitt tänkande kring fika. Jag tycker inte det är alls lika gott med tårta och bakelser utan när jag ska fika väljer jag hellre en god macka.

Som sagt så har det här året varit omvälvande på ett mycket positivt sätt för min del.Jag är stolt och nöjd över mig själv för det jag har åstadkommit och framför allt för att jag vågade genomgå en operation.

Torka aldrig tårar....

utan handskar...vilken superbra serie som just har gått på Svt 1. Jag var helt lyrisk men också en smula ledsen och framför allt väldigt berörd av händelserna i serien som sändes i tre delar varav den sista visades i måndags kväll. Om någon mot förmodan helt har missat denna tilldragelse så handlar den om hur det var på 80 talet när aids kom till Sverige och om alla fördomar kring denna sjukdom. Serien bygger på boken av samma namn som är skriven av Jonas Gardell.

 Jag ska villigt erkänna att jag inte varit någon större fan tidigare av Jonas författarskap. Men den här boken ska jag bara köpa. Tydligen ska det bli sammanlagt tre böcker, lika många som avsnitten i serien. Dock är det bara den första boken som finns ute i nu läget.

Här är huvudrollsinnehavarna som i serien heter Benjamin och Rasmus.( Benjamin spelas av Adam Lundgren och Rasmus av Adam Pålsson) Serien börjar med att Rasmus efter studenten åker till Stockholm för att studera men också för att hitta likasinnade. Och det gör han ganska snart. Tyvärr blir han smittad av hiv  vid sin gaydebut. Han lär känna flera homosexuella bla den exentriske Pål ( spelad av Simon J Berger)

Benjamin till vänser i övre bilden är Jehovas vittne och kommer för att läsa ur bibeln till Pål och när han ska gå där i från så släpper Pål repliken -Du vet väl om att du är homosexuell? Detta blir ett uppvaknande för Benjamin och på en julaftonsfest hos Pål träffar han Rasmus som blir hans partner. När Benjamins föräldrar får veta om sonens läggning förskjuter de honom från familjen och från församlingen.
Ja det finns massor att berätta om denna fina härliga tragiska serie men som sagt. Har ni missat den Se den på Svt play.

Second hand fynd

När jag gick inom Emmaus idag så hittade jag lite finfina kläder. De hade halva priset på alla svarta kläder så jag köpte mig en tunika som var ganska lång men som var smal ner till så att det liksom blev som en kort kjol också. Dessutom köpte jag en stickad bolero i mörkrosa lila nyans samt ett par mörklila byxor i något stretchigt manschestermaterial. Allt till priset av ca 150 kr. Trevlig helg på er. Jag ska tillbringa min helg med jobb jobb och jobb.

Inte längre sjukligt fet..

Nej kan ni tänka er. I dag stannade vågen på 76 kg vilket är gränsen för överviktig enligt bmi. Så nu är jag "bara" överviktig. Så här löd texten:Ditt bmi är 29.69
Du räknas som överviktig. För komma ner till normalvikt bör du gå ner 12 kg . Detta innebär 64 kg men jag siktar på att i alla fall komma ner till 60 kg ....host helst 57 men det kanske är en omöjlighet. Vi får se. Jag är i alla fall glad för den prestation jag hittills har åstadkommit.  På ca 1 år har jag gått ner 44 kg. Det känns superskönt. 

Min Bergen resa

I fredags vid 18 tiden påbörjade jag min resa mot Bergen för att hälsa på min dotter. Jag tog tåget till Köpenhamn, flyget till Bergens flygplats, flygbuss till Bergen där min dotter och hennes kompis efter en del letande efter mig mötte upp samt bussen till Knarrvik. När vi slutligen kom hem till huset så var kl efter 02 och jag var superhungrig. Ett knäckebröd med makrill i tomatsås senare så var jag helt färdig och kröp till sängs.
På lördagsmorgonen vaknade jag dock utvilad och möttes av en vidunderlig utsikt.

Efter en välsmakande frukost tog vi bussen in till Bergen för att upptäcka staden. Vädret var som det brukar mest i Bergen. Regnigt men också en del solglimtar.

Här är vi vid det klassiska Bruggen som påminner en hel del om Nyhamn i Köpenhamn.

Vi köpte med oss picknick och tog det här tåget eller vad man ska kalla det hela upp till ett berg med vidunderlig utsikt som hette fläppen om jag inte minns fel.

Som sagt utsikten var fantastisk

Sedan blev det picknick. Området var inte bara en utkiksplats utan även ett rekreationsområde för familjer, framför allt familjer med barn. Där fanns en trollskog och en massa spännande att titta på både för barn och vuxna.

Eftersom allt är stängt i Bergen på söndagar så bestämde vi oss för att göra det som Norrmännen ofta gör nämligen att gå på tur. Så på söndagsförmiddagen packade vi en picknick och gav oss gående av mot Knarrvik och en betongfabrik som var startpunkten för vår tur, Vi tänkte bestiga Hoyala toppen. När vi påbörjade vandringen så stötte vi på två norrmän med samma mål och då frågade vi de hur lång tid det kunde ta. En timma sa de.....hmm för oss tog det 2 1/2 timma. Men upp kom vi efter enträget vadande genom lera och klättrande på hala stenar. ( tack Hang för att jag fick låna dina gummistövlar). Ibland var leran så djup att den hotade att rinna över stövelkanten och ibland satt nästan stövlen fast när man gick vidare. Ibland fick vi leta efter stigen där vi skulle gå för det var långt i från självklart var stigen gick.
Vi stötte på ödehus och man undrade över hur människorna någonsin hade tagit sig dit.

 Till slut var vi uppe och kunde avnjuta en härlig utsikt även här. För varje besökare som kom upp la man en sten i en hög. Se nedan.

Det blåste rejält så här 171 meter över havet och det var nästan svårt att stå kvar på de hala klipporna.

jag var bara tvungen att testa

Den här hittade jag i affären idag. Philadelphiaost med chokladsmak. Ett samarbete mellan Kraft och Marabou. Så den slank ner i kassen. Men jag kan inte säga att jag blev så speciellt imponerad. Visst , den hade ganska god chokladsmak men till saken ska kanske sägas att jag inte är så förtjust i choklad över huvudtaget på smörgås.

Jag tog ett hårt tunnbröd , bredde på osten och skivade banan ovanpå. Det var ok men inte mer. Dessutom blev jag lite lätt illamående. Konstigt för jag kan annars äta det mesta i sötsaksväg och ändå må bra. Och den här osten var inte alls söt. Nu har jag i alla fall testat och betyget blev tja.......